Avkoppling bland bergen och tillbaka till stadslivet

Avkoppling bland bergen och tillbaka till stadslivet

Hoppsan, nu blev det så där långt mellan inläggen igen! Skyller på att mina avkopplande dagar i Yangshuo inte var sådär jättemycket att skriva om, och sen jag kom till Hongkong har jag varit trött mest hela tiden pga en förkylning… Skriva blogg är ansträngande saker vet ni, inget man snyter ur näsan bara sådär! Nåväl, här kommer lite resedagbok:

Mina dagar i Yangshuo var som sagt väldigt avkopplade och opretentiösa: gick mest runt i stan på dagarna och lyssnade på musik, läste bok och chillade omåttligt. På kvällarna hängde jag på Monkey Jane’s (hostelet jag bodde på alltså) takbar där jag spelade beer pong, hängde med andra backpackers och festade på ett sjukt avkopplat och skönt sätt. Hotell- och barpersonalen var sjukt sköna allihopa, och det mesta av klientelet var det också.

  
Beer Pong i full gång!

Bland höjdpunkterna (?) från takbaren kan nämnas den helt knäppe snubben från Nya Zeeland som vågade sig på Monkey Jane’s snake blood shot. Det var precis så vidrigt som det låter: barpersonalen fiskade fram en levande jävla orm från frysen, snubben skar huvudet av den, klämde ut blodet i ett glas med tequila, grävde fram ormjävelns hjärta och åt det, och avslutade sen med att hälla i sig tequila- och ormblodsshoten. Fullständigt galet och ungefär så äckligt som det låter, och nej, jag provade INTE. (Nu var inte allt på Monkey Jane’s så här knäppt, men det var en spännande upplevelse som jag behövde dela med mig av. Förlåt om ni blev äcklade <3)

Jag gjorde faktiskt en ordentlig utflykt under mina dagar i Yangshuo: på lördagen hyrde jag en cykel och begav mig ut på landsbygden kring staden. Naturen i hela området är full av sockertoppsbergen som jag postat bild på i tidigare inlägg, och mellan dessa cyklade jag omkring. (Vill ni ha en geologilektion till? Klart ni vill ha en geologilektion.) Bergen kallas för karster och består av kalksten, och formen kommer från att de långsamt kemiskt vittrar under påverkan av vatten. Detta märktes extra tydligt på en av de platser jag kom till på min cykelfärd: klippan som kallades för Moon Hill:

  
Här hade alltså den lägre delen av klippan vittrat snabbare och lämnat efter sig denna vidunderliga stenbåge, och från bågens tak hängde stalaktiter och ett stadigt vattendroppande pågick. Sjukt ballt och definitivt värt den långa trappan upp! Fick också en ganska schysst utsikt över området där uppifrån:

  
Man blir så bortskämd med överdådig natur här borta, helt galet!

Jag cyklade sedan vidare genom den vackra naturen och kom efter lite letande ner till en flod som jag ämnade korsa. Försökte först vada med cykeln på det här stället, men strömmen var lite för stark så jag vände.

  
Hade jag inte haft cykeln hade det kanske gått, men som det nu var hade jag ingen lust att chansa…

Tog istället en bambuflotte över för 20 yuan, vilket definitivt var värt det bara för upplevelsen! Sjukt coolt och lite läskigt att sitta på den smala flotten med cykeln liggandes bredvid mig och den gamle båtkarlen stakandes i aktern:

   
 En flottselfie! (Flott selfie?)

Väl över floden cyklade jag sedan i maklig takt bredvid risfält och genom små byar tillbaka till Yangshuo. Sjukt värd cykelutflykt, kanske det bästa på hela min vistelse i stan!

Lördag kväll dök min gamle reskompanjon Lucas äntligen upp, han tog ju en omväg via staden Fenghuang innan han kom till Yangshuo. Vi käkade middag tillsammans och tillbringade som sagt kvällen på taket hos Monkey Jane. (Monkey Jane var för övrigt en riktig person: hon hette egentligen bara Jane och var hotellets ägare. Väldigt trevlig och lagom galen och partysugen!)

Sista dagen i Yangshuo bjöd på ett ösregn som överföll mig när jag var ute och promenerade, tog min tillflykt till ett café med bra wifi (tack och lov) där jag blev kvar i typ fyra timmar innan regnet äntligen avtog. Min nattbuss mot Hongkong gick inte förrän kl 9 på kvällen, så hann möta upp Lucas och äta sjukt god clay pot-middag innan det bar av.

Nattbussen var inte mycket att hurra för, lagom sunkiga bäddar som var alldeles för korta för en 1.81 lång västerlänning… Jag lyckades trots det extremt begränsade benutrymmet sova en hel del, och vaknade ändå hyfsat utvilad vid halv åtta på morgonen och klev ut i regnet i Shenzen, gränsstaden vid Hongkong.

Fick som tur var sällskap med en snäll amerikan som hade åkt samma nattbuss och gjorde den här gränskontrollen för typ 50:e gången, så han visste hur man skulle göra. Vi tog en taxi från busstationen till gränsen och tog oss sen igenom formaliteterna oerhört smidigt. Stämplade nu alltså ut och lämnade Kina då Hongkong ju är ett speciellt område, med 23 av 30 dagar utnyttjade på visumet!

 
Börjar få en schysst samling stämplar nu! 
Efter en lång tunnelbaneresa kom jag fram till det hostel jag kollat upp som ligger i Mong Kok, ett väldigt centralt område. Tyvärr kunde man inte checka in på hostelet förrän efter kl 2, så min trötthet till trots fick jag lämna min väska och börja utforska staden istället. Jag tog tunnelbanan ner till hamnen med planer på att titta in på Shanghai Art Museum, men tyvärr var det stängt för renovering. Fick nöja mig med att spana på skylinen över vattnet istället, helt okej ändå!

  
Disigt men snyggt ändå!

Väl tillbaka på hostelet la jag sedan resten av dagen på att tvätta kläder och skriva ut flygbiljetter (oerhört spännande, eller hur?), innan jag avslutade med att spana in nattmarknaden på Temple Street och äta street food-middag.

Igår åkte jag efter ännu en promenad i hamnen färjan över vattnet för att komma till faktiska Hong Kong Island, som vimlade av skyskrapor och var rätt trevligt att promenera runt i. Hamnade en bra stund i Hong Kong Park som hade diverse botaniska trädgårdar och fågelparker. Stötte också på en kyrka mitt bland skyskraporna, en lustig rest från en svunnen kolonialtid!

   
Så härligt att få se lite hav och åka lite båt! Mvh seglartönt.

   
Åkte sen tillbaka till hostelet och möttes där en en gång av Lucas som hunnit ikapp mig igen, han tog samma nattbuss som jag från Yangshuo en dag senare! Vi åt schysst dumplingsmiddag och vandrade runt lite innan det var sovdags.

Och så idag då! (snart är inlägget slut jag lovar!) Vi gick upp i den arla morgonstund (dvs kl 9.30), åt frukost i en park och tog sen samma färja som jag tog igår över vattnet. Däremot gjorde vi inte samma planlösa strosande som jag gjort, utan begav oss raka vägen till Victoria Peak Tram, den kabeldragna spårvagnen från 1881 som går upp på toppen av berget!

   
 
Tyvärr var vädret nesligt mulet, men lite av utsikten såg man och upplevelsen att åka spårvagn i 27 graders lutning var värt det oavsett.

  
Någonstans där borta skymtar man Kowloon, där vi bor…

Efter detta bergsäventyr tog vi ännu en färja till en annan av Hongkongs öar, Lantau. Där tog vi en buss upp till toppen av ännu ett berg för att titta på ett kloster och Sydostasiens största Buddhastaty. Gedigna turistupplevelser, helt enkelt!

   
   
Häftigt dimhöljd var han, den gode Buddha.

Vi avrundade sedan dagen med att kolla på “symphony of lights”, en ljusshow som involverade typ alla skyskraporna på HK Island, och därefter en schysst öl och lite Hive på ett craft beer-ställe i närheten av vårt hostel.

  
Lasrar! Nattlig skyline! Blinkande ljus! Musik! What’s not to love?

Nu sitter jag i lobbyn (wifit är bäst här) och har kollat upp allt inför morgondagen då mitt äventyr fortsätter med flygresa till Hanoi, Vietnam! Hostel i Hanoi, hur man tar sig till Ha Long Bay som är mitt huvudmål där, dubbelkoll om visum (jag behöver inget, yay!), osv. Är rejält trött och borde väl sova snart, men flyget går tack och lov inte förrän kl 13 så slipper gå upp astidigt för att hinna med det!

Är hyfsat nöjd med mina dagar i Hongkong, har som sagt varit väldigt trött pga en förkylning så har kanske inte fått det allra mesta ut ur mitt besök här. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om staden, den känns lite svår att få grepp om men ändå intressant! Får komma tillbaka och tillbringa ordentligt med tid här någon gång, helst i sällskap med någon som kan stan! Nåväl, nu bär det i alla fall vidare och jag är taggad på nya äventyr. Har haft lite hemlängtan senaste dagarna också, och jag tror det botas bäst med att resa vidare och se nya saker. Samt genom att äta en av mina två medhavda påsar Ahlgrens bilar att använda i nödfall, det hjälpte faktiskt:

  
Tack Buster för tipset ❤

Dags att avrunda detta monstrum till inlägg, på återklottrande! Vet ej hur min internettillgång kommer vara i Vietnam, förhoppningsvis kan jag skriva från Ha Long Bay men i värsta fall får det bli från Singapore om drygt en vecka. Hej så länge!

Bland dimhöljda bergstoppar och stenpelare

Bland dimhöljda bergstoppar och stenpelare

En uteservering vid gågatan West street, Yangshuo, i Kinas fuktiga och varma södra delar

Hej igen! Inte så länge sen jag laddade upp något sist, men ett bra tag sen jag skrev! Har gjort mycket och framför allt tillryggalagt många mil sen jag skrev från Xi’an, ska försöka sammanfatta här!

Sista dagen i Xi’an (söndags alltså) var inte jättemycket att skriva hem om. Lucas (min nyfunne belgiske färdkamrat) och jag gick och köpte tågbiljetter, och hängde sedan med James och Alice resten av dagen. Vi åt riktigt goda dumplings till lunch (tack Lonely Planet) och la sen eftermiddagen och den tidiga kvällen på att titta in på Xi’ans historiemuseum och besöka Stora Gåspagoden.

  

Vi var för snåla för att gå in, men dem var ganska kom utifrån också!

James och Alice begav sig sen till flygplatsen för att flyga hem till plugget i Beijing, men Lucas och mitt tåg gick inte förrän kvart över ett på natten. Vi var båda rätt trötta efter några intensiva dagar i Xi’an, så efter att ha inhandlat proviant för resan (dvs snabbnudlar och kakor) hängde vi bara i lobbyn fram tills vi åkte till stationen.

Bortsett från en smärre försening och skrikande ungar på morgonen så var tågresan angenäm, det var kul att ha sällskap! Lucas är sjukt trevlig och vi har ganska liknande humor, plus att han är musiklärare och sjunger i kör så vi hade en hel del att prata om! Har dessutom lärt upp honom ordentligt i Hive, ett av de brädspel jag har med mig :)))

Tågresan bar till Zhangjiajie (tungvrickare är bara förnamnet, men tricket var att säga det snabbt så att ens dåliga uttal inte märktes), en obskyr stad i södra Kina med ett nätt invånarantal på sisådär 1,7 miljoner… Seriöst, vare sig jag eller Lucas eller flera av de kineser vi pratade med hade någonsin hört om staden, och den är lika stor som Stockholm! Kanske ett av de bästa perspektiven på hur STORT Kina är som jag fått hittills… Hursom, efter 17 timmars resa rullade vi in i Zhangjiajie vid sextiden på kvällen, och hittade utan problem fram till vårt hostel. Där började vi direkt smida planer för det man kommer till Zhangjiajie för: Zhangjiajie National Forest Park med sina vidunderliga bergsformationer! Efter att ha sovit en natt på hotellet begav vi oss av nästa morgon, och efter en timmes bussfärd fann vi oss snart vandrandes mellan ofattbart höga och branta stenpelare:

  
  
Vädret var molnigt och ständigt duggregnande, men sikten var ändå hyfsad och det dis som var bidrog bara till att göra det mer magiskt! Stenpelarna består av sediment av sandsten och kvarts som bildades när området kring Zhangjiajie var havsbotten för sisådär 360 miljoner år sedan. När landet sedan skiftade och bottnen plötsligt befann sig långt från havet började berget att erodera och vittra under påverkan av vatten och vind, men vissa delar av berget visade sig vara hårdare än andra och blev kvar som dessa gigantiska och branta stenpelare! (Detta var dagens geologilektion.)

Vi följde en väg längs en flod på dalens botten, omgivna på båda sidor av gigantiska pelare (och mängder av kinesiska turister). Efter en oavsiktlig avstickare på sisådär en timme (nationalparkens kartor lämnade en del i övrigt att önska…) kom vi sedan till en trappa som ledde oss upp mot toppen av pelarna. Trappan var brant och lång (fast fortfarande rena barnleken jämför med Nepal), men när vi kom upp belönades vi av helt fantastiska vyer över en skog av sten. Overkligt branta och höga pelare, täckta av tappert kämpande träd och höljda i dimma… Magi!

  
  

Om det ser bekant ut så var det tydligen härifrån James Cameron fick inspiration till filmen “Avatar”! (Fast bergen i filmen svävade, det måste ju vara lite extra häftigt när det är science fiction…)

 Resten av dagen kämpade vi oss fram genom horderna av kinesiska turister till många olika “scenic view areas”, det ena mäktigare än det andra. Här kommer några fler höjdpunkter:

   
The Great Wall of vadå sa du?

 Aha, en naturlig stenmur försyås.

   

Många såna här vyer var det! 

  

Fasen då, jag som var så sugen på att klättra över och kasta mig utför stupet…

Trötta i benen och mätta på stenpelare för dagen begav Lucas och jag oss sedan till det hostel på toppen av berget som vi hade bokat. Nationalparken är grymt stor och man hade lätt kunnat tillbringa fyra dagar där utan att tröttna, men vi nöjde oss med en bara natt på berget och två hela dagar av bergsskådande. Hostelet var trevligt och hade en helt okej restaurang, och efter några parti Hive i lobbyn gick vi sedan och la oss tidigt för att orka upp till soluppgången följande dag!

05.30 steg vi upp och promenerade ungefär 10 minuter till en plats som hotellet rekommenderat för just soluppgångsskådande. Morgonen bjöd på låga moln som solen dock delvis lyckades tränga igenom, och nere i dalen låg ett trolskt dis som bergen stack upp ur:

  
Vi gick sedan tillbaka till hotellet för frukost, och vandrade efter detta vidare genom nationalparken. Denna dag bjöd på soligt väder, men trots (eller kanske på grund av?) detta var det mycket disigare än dagen innan, så många av vyerna var inte riktigt lika mäktiga som de vi sett tidigare. Fortfarande häftigt dock, och vi vandrade omkring på toppen av bergen innan vi begav oss neråt längs en lång trappa strax efter lunch.

   
The selfie stick demands its tribute.

 Vi hittade en asball grotta som jag utforskade en del av!

   
På väg ner: några sista blickar på de omöjliga bergen.

 Hittade lite apor också, lagom söt unge på mammans mage!

Väl nere tog vi bussen tillbaka till Zhangjiajie för att plocka upp våra väskor som fått stanna nere i stan (hade bara med det nödvändigaste upp i nationalparken). Här skildes min och Lukas väg för ett par dagar: jag ville direkt till Yangshuo för att bara hänga och koppla av men Lukas ville svänga förbi staden Fenghuang först. Han ska dock komma till Yangshuo ikväll och sedan ska vi återigen slå följe och åka till Hongkong tillsammans!

Mitt tåg gick vid halv sju-tiden på kvällen, och i min äventyrslusta och vilja att spara pengar hade jag bokat en hard seat-biljett för denna 14-timmarsresa med tågbyte. Det var en intressant upplevelse, lyckades sova i alla fall några timmar men var rejält trött när jag anlände i Guilin igår morse… Tog sedan bussen till Yangshuo och har sedan dess chillat omåttligt i denna lilla flodbelägna stad bland sockertoppsbergen!

   
 Vyn från hotellets takbar.

Planen är att hänga här fram till söndag kväll och inte göra mycket mer än att hyra cykel och trampa runt bland bergen, samt kanske ta en liten båttur på floden. Senaste veckan har varit lite flängig med många resor och mycket att göra, så känner att jag behöver ta det lite lugnt. Dock har mitt hostel en riktigt poppis takbar som i alla fall igår var full av backpackers, så det kanske blir lite party också… :)))

På söndag kväll är sen tanken att jag ska åka vidare till Hongkong för några sista dagar i Kina, innan jag lämnar detta fantastiska land och flyger till Vietnam på torsdag den 21:a. Har hunnit se sjukt mycket under de snart tre veckor jag har varit här, och är väldigt glad att jag valde att ta den långa vägen via Beijing och Kinas inland!

Börjar nu också se inte bara slutet på min Kinavistelse utan också på hela resan… Jag bokade min hembiljett för ett par dagar sen, landar i Stockholm den 16:e maj! Det känns sjukt konstigt men också lite skönt, har en smula hemlängtan och det känns lagom att ha en månad kvar på resan! Tanken på hemma börjar kännas lockande, men har samtidigt många äventyr kvar att uppleva som jag ser sjukt mycket fram emot. Ska ju dessutom äntligen få nöjet att resa med kompisar hemifrån: träffar Adrian i Singapore om två veckor och sedan Sebastian på Borneo inte långt därefter! Att resa ensam har hittills överträffat alla förväntningar, har träffat så många underbara människor, men samtidigt ska det bli skönt och sjukt kul att resa lite med personer jag känner på riktigt!

Nog om detta, det börjar bli hög tid att avsluta detta inlägg och ägna mig åt högkvalitativ avkoppling! Nästa inlägg blir nog från Hongkong, om jag inte får för mig att skriva mer härifrån!

På återsvamlande ❤

Buddhastatyer och terrakottakrigare

Buddhastatyer och terrakottakrigare

Lördag 9 april, Shuyuan Hostel, Xi’an

Hej från Kinas inland! Sitter i lobbyn på mitt hostel i Xi’an efter att ha ätit en fantastisk “hotpot” i hotellrestaurangen. Det gick i stort sett ut på att man har en kokande gryta med kryddig buljong i mitten av bordet, som man sen slänger ner allt ifrån svamp till sallad till fisktofu i, varpå man fiskar upp det och äter det med stor njutning. Har en monumental matkoma och vad passar då bättre än att blogga lite?

Vi lämnade min reseskildring i Dátōng i onsdags kväll, så fortsätter därifrån nu. Hittade snabbt fram till mitt hostel när jag klivit av tåget, det visade sig vara ett supermysigt ställe där jag förvånande nog var den enda gästen! Sov ganska länge i torsdags morse, men gick sen ut och tog bussen till Yuangang Grottoes, de buddhistiska grottorna som var själva anledningen till att jag kom till Dátōng!

Kom fram med bussen och gick vad jag trodde var vägen till grottorna, men den visade sig bara leda till någon form av absolut övergivet typ konferenscenter:

  
Stod där på den spöklikt öde parkeringen och undrade var fasen jag hade hamnat…

I stor förvirring gick jag tillbaka ner mot busshållplatsen och lyckades till slut med hjälp av en snäll kinesisk äldre man hitta ingången. Hela den här grejen med att allt är sjukt oklart känns lite typiskt för Kina på något sätt, men man får bara vänja sig!

Väl inne på området kom jag först till ett tempel som låg i någon form av artificiell sjö. Där inne fanns tre altare med buddhastatyer i allt större storlekar ju längre in man kom, och munkar som stod och brände rökelse och slog på böneskålar.

  
SEN kom jag till själva grottorna, och de var sjukt balla! Ett trettiotal större grottor fyllda med buddhastatyer huggna direkt ur berget, alla över 1500 år gamla. Hela bergssidan var full av hål, både de stora grottorna och massor av små håligheter med en liten staty eller relief. Många av statyerna var väldigt söndervittrade, men en hel del var välbevarat och några var restaurerade.

   
    
 En 15 meter hög och 1600 år gammal buddhastaty, inte illa.

Tillbringade kanske 2-3 timmar med att gå runt bland statyerna innan jag åkte tillbaka till Dátōng för att hoppa på mitt tåg. Fick underslafen i min hard sleeper-kupé denna gång, sjukt skönt att ha någonstans att kunna sitta ordentligt! Annars var tågresan inte så mycket att berätta om, åt mina snabbnudlar och sov ganska gott trots snarkande sänggrannar…

Redan kl 9 nästa morgon var vi framme här i Xi’an, och utanför stationen hakade jag på ett gäng engelska killar som skulle till samma hostel som jag. Hostelet ligger precis vid Xi’ans stadsmur, och efter att ha checkat in och lämpat av mina saker mötte jag upp med José från Beijing för att utforska sagda mur!

  
Ganska maffiga stadsportar.

Muren, som är den mest välbevarade stadsmuren i hela Kina, är 12-15 meter hög och sträcker sig cirka 14 km runt hela staden. José och jag gjorde det enda rätta: hyrde en tandemcykel och cyklade glada i hågen runt hela muren på typ 1,5 timme. Sjukt märklig upplevelse att cykla runt uppe på en mur, men väldigt roligt!

   
   
Man är aldrig så cool som på tandemcykel!

Efter murcykelturen (José och jag konstaterade för övrigt att vi blivit värsta mur-kompisarna, först Kinesiska muren och nu det här) tog vi oss ner igen och begav oss till Xi’ans muslimska kvarter för att äta lunch med Sonja och Nasim, fransoserna vi hängde med i Beijing. Kvarteren är kända för sin mat, och vi åt en sjukt god lammsoppa med nudlar.

   
  
Både José och våra franska vänner skulle sen lämna Xi’an senare på kvällen, så jag sa adjö till dem och begav mig tillbaka till hotellet. Där anordnade hotellrestaurangen en gratis dumplingkväll: vi lagade och åt egna dumplings som var goda men trots detta inte särskilt mättande. Slog därför följe med två nyfunna vänner som pratade om second dinner i de muslimska kvarteren. De hette Alice och James och var från Frankrike respektive Australien, men pluggade i Beijing och var i Xi’an över helgen. Vi åt sjukt goda supertjocka nudlar och rundade av med snacks på gatan, och vände sedan hemåt igen och gick och la oss.

 Den här snubben stod och gjorde kinesiska lammhackburgare som var sjukt populära, kön var aldrig kortare än 10 meter!

Idag sov jag återigen länge, men kom ur sängen strax efter 10 och begav mig sedan efter en lång frukost ut för att se Xi’ans största turistattraktion: de 8000 terrakottakrigarna som begravdes med kejsar Qin Shi Huang för över 2000 år sedan. De låg en timmes bussresa bort, och på vägen träffade jag två östeuropeiska tjejer som jag slog följe med.

Terrakottakrigarna begravdes alltså innan Kristi födelse tillsammans med Qin Shi Huang, som i sin maktgalenhet föreställde sig att han skulle fortsätta att regera även i livet efter detta, och för detta behövde han förstås en armé! En armé som alltså består av över 8000 unika statyer av soldater, generaler, bågskyttar, hästar och ryttare! De begravdes med kejsarens döda kropp och föll sedan i glömska ända till 1975, då de hittades av en bonde som skulle gräva en ny brunn. Idag har flera tusen av soldaterna grävts fram och restaurerats, och de står att beskåda i tre gigantiska hallar.

Den första (och största) hallen var den mäktigaste: rad efter rad av relativt välbevarade krigare som fortfarande står i stridsformation. Bredvid dessa redan utgrävna soldater fanns områden där man fortfarande ytterst försiktigt håller på och gräva fram ännu fler, och bredvid dessa områden fanns stora öppna verkstäder där man jobbade på att pussla ihop dem. Nog med prat, här kommer bilder!

  

De begravdes uppställda i en stridsformation som representerade det man använde under Qin-dynastin. Sjukt coolt!

  

 Varje soldat sägs ha ett unikt ansikte och unika kläder och rustning. Helt knäppt.

  Det måste vara ett vansinnigt svårt pusselarbete att försöka få ihop alla bitar.

Hall nummer två och tre var inte riktigt lika häftiga då de var mindre och inte alls lika väl urgrävda, men det var ändå häftigt att stå där och veta att under jorden fanns det tusentals lersoldater:

  
Vi tillbringade strax under 3 timmar med att titta på soldaterna och efter att jag köpt en liten soldat i kylskåpsmagnetsformat tog vi bussen hemåt igen. Jag sa farväl till tjejerna som skulle tillbaka till sitt hotell, och åkte hem till hostelet för att duscha och sedan äta tidigare nämnda hotpot-middag.

Här i lobbyn har jag träffat en belgare vid namn Lukas som också ämnar sig söderut mot Guilin, och vi har berömt oss för att slå följe och köpa tågbiljetter tillsammans imorrn. Ska också hänga lite mer med James och Alice, vi har pratat om ett spana in en pagod och kanske gå på museum.

Nu ska jag sova och drömma om lersoldater och kokande grytor, vi hörs vidare! På återbloggande, alltså.

(Tydliggörande: detta inlägg skrevs alltså på kvällen den 9:e, men på grund av dålig uppkoppling har jag inte kunnat posta det förrän nu, 2 dagar senare. Hoppas det är kul att läsa ändå!)

Att bestiga en mur och beskåda ett palats

Att bestiga en mur och beskåda ett palats

I en hard seat-vagn på tåget mellan Beijing och Dátōng, 19.25 lokal tid.

Hoppsan vad långt det blev mellan inläggen här då! Postade förra inlägget just när jag kommit till Beijing, och nu är jag alltså redan på väg härifrån. Tiden går fort när man har roligt, som de säger, och jag hann uppleva mycket under mina knappa 5 dagar i Kinas huvudstad!

Söndag var i allmänhet en ganska misslyckad dag (man har oundvikligen såna också när man backpackar!). Det började med att jag inte kom in i Förbjudna Staden (som var det jag planerat att lägga större delen av dagen på), då de tydligen bara fick sälja 70 000 biljetter dit om dagen. Kombinationen av min morgonseghet och massvis med kinesiska turister pga nationell helgdag satte alltså käppar i hjulet för mina planer. Fick istället tråckla mig tillbaka till Himmelska Fridens Torg och försökte där ta mig in på Kinas Nationalmuseum som en backup-plan.

Efter att ha trängts och köat alldeles för länge kom jag strax innan klockan fyra (!) fram till museets ingång, bara för att bli stoppad i säkerhetskontrollen (ja, självklart var det säkerhetskontroll där också) för att jag hade min selfiepinne i väskan….. Av någon anledning fick man alltså inte ta in den på museet, och jag hade ingen jättestor lust att slänga den. Det blev på något sätt droppen som fick bägaren som var min frustration att rinna över, och arg och förbannad på trängsel, avspärrningar och onödiga regler stormade jag istället ut från museet.

För att lugna mina påfrestade nerver åkte jag istället till Temple of Heaven-parken, för att bara ströva runt och komma bort från all trängsel. Det bar definitivt dagens bästa beslut, parken var mycket vacker och efter ett par timmars promenad var all vrede som bortblåst. Promenerade sedan hem till hotellet, skypeade med mamma som fyllde år och somnade tidigt för att orka med morgondagens planerade utflykt till Kinesiska muren.

  
Långa rader av cypresser kan göra vem som helst lugn i själen!

Måndag var alltså den stora murutflyktsdagen, och vi var en grupp på 20 personer som lämnade hotellet strax innan kl 8 på morgonen. Åkte i hotellets regi då det var hyfsat billigt, plus att de utlovade en “Secret Wall tour”, långt bort från turistträngseln på de populära delarna. Bussresan tog drygt två timmar, och jag hamnade bredvid en trevlig kille från Guatemala som hette José. Han reste också ensam, och vi slog oss ihop med varandra på det där sättet som man bara gör om man är en backpacker som vill ha sällskap!

Efter en och en halv timme såg vi plötsligt muren klättra upp och ner över den bergiga terrängen, på många ställen fullständigt proppfull av turister. När vi strax efter klockan 10 kom fram till vår “hemliga” mur, och precis som utlovat var där nästan helt tomt på folk, men icke desto mindre vackert! Det är någonting fruktansvärt mäktigt över denna nästan omöjliga konstruktion, klättrandes upp och ner på bergkammar som måste varit ungefär världens jobbigaste byggarbetsplats. Att se den fortsätta iväg i fjärran och veta att den fortsätter i totalt nästan 7000 km var smått surrealistiskt, och man kan knappt ana hur många mantimmar som gått åt för att bygga den. Samt, förstås, hur många som fick ge sina liv för att slutföra bygget… Om detta pratade också vår guide (och om hur det här var “den riktiga muren”, och inte den falska som man tydligen kunde hitta på andra ställen) under den korta presentation han gav innan vi började klättra uppåt på detta världens underverk. Trots sin begränsade popularitet var mursträckan vi var vid kraftigt renoverad och återställd, med ganska nya trappsteg att kliva på. Vi fick ungefär 3,5 timme på oss att ta oss så långt vi ville, men guiden rekommenderade oss att vända efter vi passerat 6 stycken vakttorn.

   

  

   
 
Muren var här mycket lägre och smalare än jag hade väntat mig, på sina ställen var den knappt ens en meter över marken. Jag antar att ansamling av jord kan ha gjort den lägre, men tror också att den extremt bergiga terrängen gjorde att själva muren inte behövde vara så hög just här. Det var nog ganska lätt att skjuta på mongolerna när de klättrade upp för bergssidan, liksom!

  
Kan numera alltså skryta med att jag klättrat över den kinesiska muren. Släng er i väggen (muren?), mongoler!

José och jag kämpade oss upp genom hettan, men vid femte tornet nöjde han sig och jag fortsatte ensam sista biten. Bergsvandringen i Nepal har definitivt gjort mina ben gott, för den här lilla murpromenaden kändes faktiskt som rena barnleken! Jag nådde i ensamt majestät det sjätte tornet och belönades med en vy över murens fortsättning på andra sidan bergskammen vi kämpat oss upp för, och ett sjunde sönderfallet torn att lägga till mina bragging rights! Hittade också några bra stenar strax bredvid tornet där jag i min lycka kulade lite och tog lite schyssta bilder:

   
    
Den här bilden är faktiskt från toppen av radiotornet som ni ser längst till vänster i bilden ovan, hehehe…

Efter detta vände jag neråt igen och kom ikapp José på vägen. Vi åt lunch på en restaurang vid parkeringen och åkte sedan hem igen genom den tjocknade Beijingtrafiken. Hängde sedan med José även på kvällen, vi åt pekinganka och drack därefter öl med två andra som var med på murturen.

  
Pekinganka var sjukt gott!

José skulle morgonen efter vidare till Xi’an dit jag så småningom också ämnar mig, och vi bytte kontaktuppgifter med avsikt att hitta varandra där.

Igår (tisdag alltså, börjar bli långt det här) kom jag slutligen till den Förbjudna Staden! Den kinesiska helgdagen var nu över, och jag lyckades dessutom vara mer morgonpigg, så det var inga problem att få tag på en biljett denna gång. Palatset var oerhört häftigt, man baxnar över det enorma område som en gång i tiden hyste endast en kejsare och hela hans hov! Alla dessa salar, palats, pagoder, trädgårdar, residens och andra byggnader som under typ 600 år var hem åt en hel hög kejsare från två dynastier.

   

    
 
Spenderade drygt fem timmar i palatset (och kunde lätt varit där lika länge till utan att upprepa saker), men tänker inte tråka ut er med alla detaljer, plus att de flesta byggnader var ganska snarlika. Bland höjdpunkterna kan jag dock nämna: klockgalleriet med hundratals fruktansvärt avancerade mekaniska klockor från 17- och 1800-talen; “The Dragon Wall”, en gigantisk relief över 9 färgglada drakar, och den kejserliga trädgården med fler av de fantastiska stenformationer som jag såg i Shanghai!

 
  

   
När jag var mätt på kejsarpalatset gick jag ut genom den norra porten och hängde sedan i två olika parker innan jag begav mig tillbaka till hotellet. Den första av dessa hade riktigt bra utsikt över staden jag precis lämnat:

  
Uppifrån ser man hur ljuvligt symmetriskt palatskomplexet är! ❤

Väl där träffade jag en engelsman vid namn Tim (såg det som ett tecken) som jag träffat tidigare under min Beijingvistelse. Lyckades få med honom och hans två engelska kompisar på idén att besöka Great Leap Brewery, ett ställe med Bra Öl som jag spanat in (fick mersmak från Shanghai). Great Leap låg undangömt i en gränd (vi trodde att vi gått fel ända tills vi såg skylten), men hade en sjukt mysig liten innergård och riktigt bra lokalbryggt öl! Drack bland annat en pale ale bryggd med chilipeppar, och en härligt rökig ale med det fantastiska namnet Great Strong Smoked Ale!

   
 
Sjukt bra kväll med trevligt sällskap och bra öl, kort sagt! Mina nyfunna engelska vänner hade åkt Transsibiriska järnvägen till Beijing, och hade massa klockrena historier från sin långa tågfärd. Tog sen en tokbillig taxi hem och somnade nöjd efter en riktigt bra dag!

Idag var en sån där typisk avresedag där man inte får så mycket gjort. Hann dock med en kort tur till Silk street, som jag trodde skulle vara en marknad men som visade sig vara ett köpcentrum med massa silkesbutiker däri (och dessutom massa butiker med fejkkopior som de jag såg i Shanghai). Därefter var det hejdå till Tim och till hostelet, och efter lite krångligt navigerande på Beijings centralstation hittade jag det tåg som jag nu sitter på.

  
Beijings central var en rätt mäktig byggnad.

Hard seat class är betydligt mer angenämt än jag trodde, sätet är inte direkt jättebekvämt men det är hyfsat gott om plats och lugnt och tyst. Är så vitt jag kan se den enda västerlänningen i hela vagnen, och sitter i samma “fyra” som tre yngre kineser som inte kan ett dugg engelska. Vi har dock lyckats kommunicera hjälpligt med de få engelska ord en av dem kunde, och jag har blivit bjuden på både snacks och risvin :))))

  
Såhär såg alltså vagnen ut, ganska trevligt som sagt!

Om typ en timme är vi framme i Dátōng, där planen är att sova en natt och imorgon titta på ett Buddhisttempel som ligger i tiotalet grottor utanför staden. Jag har sedan en nattågsbiljett bokad till Xi’an imorgon eftermiddag, och där tänker jag stanna i alla fall ett par dagar.

Jag ska nog avsluta det här inlägget nu då jag misstänker att det redan är alltför långt, hoppas ni orkat ta er igenom hela! Själva postandet på bloggen får dock vänta tills jag är framme, håller tummarna för att mitt tänkta hostel har bra wifi. Skriver från Xi’an typ i övermorgon, på återbloggande! 🙂

Gå vilse i bergen, 20 timmar tåg och kinesisk opera!

Gå vilse i bergen, 20 timmar tåg och kinesisk opera!

Senaste två dygnen har verkligen varit fullspäckade med upplevelser! Och många långa resor. Nu sitter jag på mitt hostel i Beijing och känner kroppen landa, med den där typen av trötthet som smyger sig på från bakhuvudet och plötsligt träffar med full kraft. Men måste ju blogga innan jag går till sängs!

Lämnade som sagt Shanghai tidigt som tusan i förrgår morse (känns som MYCKET längre sen) för att ta bussen till Huangshan, även känt som “The Yellow Mountain”. Bussresan tog drygt 6 timmar, och efter lite jidder med att hitta ett hotell checkade jag in vid 15-tiden och kraschade därefter totalt på min hotellsäng, i fyra timmar… Sov nog inte mer än 6 timmar sammanlagt på natten och på bussen, och det straffade sig nu. Vaknade vid åtta och var lagom seg, men lyckades i alla fall ta mig ut och äta street food med några amerikaner innan jag gick och la mig igen!

De hade korianderspett, kanske den bästa idén jag någonsin sett??

Morgonen därefter tvingade jag upp mig själv tidigt som tusan igen (bedriver verkligen tortyr på mitt icke-morgonmänniskajag här), för att åka till det jag kommit till Huangshan för: berget som kallas för Yellow Mountain. Bussresan tog ungefär en timme, mestadels lutandes uppåt, och när vi var framme kunde man välja mellan att gå upp för berget eller åka linbana. Full av självförtroende efter min trekking i Nepal valde jag promenaden, det var ju trots allt bara 7 km! Det visade sig definitivt vara rätt beslut, klättringen var lättare än i Nepal (plus att jag inte hade 10 går ryggsäck på ryggen) och utsikten på vägen upp var fantastisk:

  
Dalen höljd i dimma, bergen belysta av solen. De borde skickat en poet.

Väl uppe vid linbanans toppstation valde jag att fortsätta uppåt för mer utsikt och schyssta vyer, och belönades med bergstoppar efter bergstoppar som försvann i ett hav av moln:

   
 
Helt fantastiskt vackert och mäktigt på ett liknande men ändå annorlunda sätt än Nepal, bergen här var mer beväxta och den gula stenen gjorde det verkligen unikt! Hade en toppendag på berget, och begav mig nedåt igen vid 13-tiden för att hinna med mitt tåg.

   
 Den omöjliga stenklumpen (som jag också sitter bredvid på första bilden) kallas för flying rock, och man förstår varför. Helt knäppt.

Jag tog en annan linbana ner än den jag gått upp bredvid, och väl nere visade det sig att jag var på bokstavligen andra sidan berget, och där gick det inga bussar tillbaka till Toukou där jag bodde… Fick ta en taxi som tog mycket längre tid än väntat (trodde ett tag i panik att taxichauffören fattat fel och att vi var på väg nån helt annan stans. 15 obehagliga minuter av tankar på att inte hitta tillbaka och få tag på min väska), men jag kom tillbaka till hotellet tillslut och hoppade på en buss som tog mig ner till Huangshan city och tågstationen.

Väl där var det inte särskilt svårt att hitta mitt tåg och min vagn i hard sleeper-klassen, och vid halv fem rullade vi iväg för en 20-timmarsresa mot Beijing! Tåget var väldigt likt det jag tog i Indien, med tre ganska hårda bäddar ovanför varandra med lakan, kudde och täcke i varje.

  
Så kallat kvalitativt hatthäng. Heh.

 Feat. lagom trött kinesisk snubbe.

I min del av vagnen satt enbart kineser som alla var ganska gamla, och ingen av dem pratade ett enda ord engelska. Trots detta försökte några av dem ivrigt kommunicera med mig, först genom att prata kinesiska trots mina oförstående gester och svar på engelska. När det inte funkade skrev de ner ett gäng tecken på en lapp, gav lappen till mig och förväntade sig att jag skulle förstå och skriva ett svar. Ett sånt där underbart språk- och kulturförbistringsmoment, och det enda jag kunde göra var att le och gestikulera ursäktande. Lyckades spara lappen dock, men har inte hunnit be någon översätta den än!

Jag lyckades sova ganska bra ändå (trots den hårda sängen och en av granntanterna som satt och sjöng för sig själv cirka 12 av resans 20 timmar…), och efter en faktiskt väldigt angenäm resa rullade vi in i Beijing vid 12.15 idag! Hittade snabbt ner till metron och tog mig utan bekymmer till min bokade sovsalsplats på Leo Hostel, som ligger ett stenkast från Himmelska Fridens Torg mitt i stan. Detsamma var det första jag bestämde mig för att utforska efter att ha duschat av resdammet och packat upp lite, och efter att ha irrat mig fram genom diverse säkerhetskontroller kom jag ut på denna gigantiska öppna plats. Mitt på torget ligger Ordförande Maos mausoleum (Maosoleumet, helt enkelt), och runtom är det fullt av byggnader som skriker kommunistarkitektur, plus en och annan relik från det gamla Kina i form av gigantiska portar och murdelar.

   
   

Jag vet inte riktigt varför, men något i kombinationen av den tunga arkitekturen, alla marscherande soldater och det gråa solljuset över det jättestora torget där militären för snart 30 år sedan körde över demonstranter gjorde att jag verkligen kände hur Kina har varit och ännu är en hårt kontrollerad diktatur. Att se propagandamuseet i Shanghai gav perspektiv på delar av Kinas historia som jag redan kände till, men här i Beijing blir realiteten i det, nu som då, mycket mer faktisk och påtaglig. I globaliserade, storstadspulsiga Shanghai var det väldigt lätt att ignorera det hårda styret, men här i hjärtat av landets maktcentrum får man det så nära inpå att det är omöjligt. Tankeväckande och spännande, och då har jag inte ens varit inne i något av museerna eller i Förbjudna Staden än!

Påväg tillbaka till hotellet åt jag middag två gånger om: först dåliga dumplings och sen riktigt bra street food som tröst. Väl tillbaka hann jag snabbt byta om innan min hotellskjuts till Beijingoperan väntade! Efter mitt misslyckade försök att gå på opera i Shanghai fick jag nu äntligen se den kinesiska versionen av denna ädla konstform.

  
Kinesisk opera var mycket mycket speciellt, sången liknade nästan inte på något sätt det man är van vid från västerländsk opera! Sångarna sjöng extremt gällt och nasalt och det hördes inte särskilt bra, antagligen dels beroende på att lokalen inte hade särskilt bra akustik, men också på att de sjöng med väldigt lite stöd. Sångarna ackompanjerades av en traditionell kinesisk orkester bestående av gälla sträng- och blåsinstrument som ibland överröstade sången, samt av allehanda trummor och annat slagverk. De sistnämnda var ofta de enda som spelade under långa perioder, framför allt under dansnumren.

  
Om det musikaliska mer än något annat var märkligt och annorlunda så var kostymen och koreografin å andra sidan helt fantastisk! Sångarna och ensemblen var klädda i magnifika traditionella kinesiska kläder, och de virvlade i danser som var sjukt imponerande.

  
Tre korta operetter på vardera inte mer än 25 minuter revs av i snabb följd, med en textremsa på engelska till hjälp som inte direkt lät en få ett supergrepp om handlingen. Så brukar det i och för sig vara på västerländsk opera också… Men som helhetsupplevelse var det verkligen häftigt, och liknade inget annat jag sett tidigare! Tyvärr var de andra i publiken inte lika imponerade, och visade detta genom bristande respekt på ett mycket irriterande sätt. Seriöst, det hör väl för fasen till vanligt hyfs att man inte börjar prata högt när man är på en föreställning, oavsett vad man tycker om den och om man är i ett annat land! Så jäkla trist när vuxna människor visar sånt uppenbart ointresse för något, mest bara för att det är annorlunda från vad de definierar som “bra”! (/rant)

Efter föreställningens slut promenerade jag hem genom gränderna till Leo’s, och har sedan dess suttit i restaurangen och pratat med folk, bloggat och dessutom skypeat lite med folk där hemma. Om någon av er som läser har lust att prata så hör bara av er, jag är tillgänglig de flesta sena kvällar min tid om jag har uppkoppling, dvs sen eftermiddag er tid! (6 timmars tidsskillnad, y’know)

  
Så gott som tom restaurang = snabbt internet!

Nu blev klockan plötsligt två på natten och jag borde verkligen sova så att jag orkar upp och se på Förbjudna Staden imorrn! Planen för min vistelse i Beijing är att göra FS och lite museer imorgon, kinesiska muren på måndag (tagga!!!!) och sen får vi se om jag drar vidare på tisdag eller stannar en dag till. Så skönt att kunna vara flexibel, och har inte direkt bråttom.

Nu kallar sängen i min 14-bäddssovsal, godnatt!

På återskrivande!

Kommunistpropaganda och skyskrapor

Kommunistpropaganda och skyskrapor

Shanghai har fortsatt att leverera! Mina två sista dagar här i stan har flugit förbi i en rasande fart, och det känns tråkigt att jag ska åka härifrån redan imorgon. Men tiden är knapp, nya äventyr kallar och staden finns ju kvar!

Orkade oväntat nog inte upp för någon löprunda igår morse, utan sov lite längre istället och åt en soft frukost på hotellet. Vid densamma träffade jag Susan, en av de amerikanska studenterna som jag hängt med här tidigare. Hon hade varit på en endagstur till en stad som heter Hangzhou som ligger här i närheten, men nu var hon tillbaka för en sista dag i Shanghai innan hon skulle tillbaka till USA. Hon hade inga planer för dagen så jag frågade om hon ville följa med till det propagandaaffischmuseum jag tänkt besöka, och det ville hon.

Museet var helt sjukt häftigt, bland det coolaste jag sett hittills på hela resan! Till och börja med var det riktigt svårt att hitta dit, det inte är helt lagligt att visa upp alla dessa gamla affischer (kinesiska regeringen och censur vet ni). Följaktligen låg museet sjukt undangömt, när vi kom fram till adressen fanns där bara ett stort lägenhetskomplex, och vi behövde gå runt till baksidan av en av de bakre byggnaderna, gå in genom porten och sen ner i källaren, allt med extremt sparsam skyltning. Underground var bara förnamnet!

 
Det här är alltså ingången, tror man kan skönja en skylt till höger om dörren men den är långt ifrån uppenbar.

Väl där kunde vi sedan beskåda propagandaaffischer ända från andra världskriget till modern tid, med massvis med olika motiv från Koreakriget, Det stora språnget, Kulturrevolutionen och Maos död. Också mycket extremt intressant anti-amerikanskt och antikapitalistiskt bildspråk, och överallt förhärligande av kommunismens storhet och framgångar. Ett tidsdokument utöver det vanliga, och så häftigt och lärorikt att se hur de stora händelserna speglade sig i propagandan. Också kusligt att se allt detta förhärligande och dyrkande av Mao Zedong, en man med tiotals miljoner liv på sitt samvete… Lyckades ta lite bilder som jag hoppas gör planscherna rättvisa, och köpte dessutom två kopior av affischer som jag tyckte var särskilt häftiga!

   
Dessa två var alltså till stöd för amerikanska medborgarrättsrörelsen och proteströrelsen mot vietnamkriget, sjukt intressant!   

 Den store ledaren, med Lenin och Marx i bakgrunden.

 Susan och jag spenderade knappt två timmar på det inte särskilt stora museet, men det fanns så många planscher att se på och prata om! Jättestort tack till Bella som tipsade mig om det här, både Susan och jag var helt tagna! När vi sett oss mätta tog vi oss upp ur källaren och strövade sedan runt lite i området som kallas French Concession, då det var där fransmännen bosatte sig när de började handla med Kina. Området var gulligt med en klart europeisk prägel på husen, och vi hittade en sjukt billig restaurang där vi lunchade på riktigt bra dumplings.

Efter denna stärkande lunch begav vi oss tillbaka till hostelet där våra vägar sedan skildes åt (easy come, not so easy go) då jag ville till ett museum och Susan ville ladda batterierna innan sin flygresa. Museet jag gick till var Shanghais stadsmuseum, som innehöll en hel del kinesisk konst och massa statyer och bronsföremål. Inte det bästa museum jag varit på, men ändå intressant (och fritt inträde dessutom)!

  
  
Museet hade en rätt snygg utsida också.

På tillbakavägen från museet kollade jag på möjligheten att få biljetter till en kinesisk operaföreställning, men nästa gång de spelade var först lördag nästa vecka. Hoppas på bättre lycka i Beijing, vore häftigt att få se kinesisk opera! Resten av kvällen gick sedan åt till följande: en middag på en restaurang som var under förväntan (besviken på Lonely Planet), second dinner i form av grymma degknyten från en liten restaurang här i närheten (har ätit där tre gånger på fyra dagar, helt sjukt gott) och slutligen riktigt bra öl på en pytteliten mikrobryggeribar!

Stället hette Jackie’s Beer Nest och var knappt mer än ett hål i väggen, ett litet rum med ett stort bord i mitten och ölkranar längs med hela väggarna. Men vilket ölutbud sen! Exakt all öl jag druckit hittills på den här resan har varit ganska dålig ljus lager, men i Shanghai finns en växande ölfantast-kultur och det hör stället lyckades jag hitta i min aletörstande desperation efter en snabb googling! Jag drack en IPA bryggd med grönt te som var sjukt god, och hade ett mycket trevligt samtal med ägaren och de andra 4-5 gästerna. Jag blev kvar tills de stängde vid 10 och åkte sedan hem till hostelet för en tidig kväll för en gångs skull.

  
Definitionen av trångt men mysigt!

Lyckades sen till slut i morse med att gå upp tidigt (nåja, 8.30) för min planerade löprunda! Trots den relativt arla morgonstunden var det hyfsat mycket folk på gatorna, men The Bund var långt ifrån fullpackad och jag hade en riktigt trevlig joggingtur längs floden. Tyckte mig känna av smogen i luften dock, lungorna protesterade lite och min ork var inte vad den borde varit efter 9 dagars vandring på hög höjd i Nepal… Man tänker inte så mycket på smogen här, men den syns ibland och nu när jag ansträngde mig så märktes den plötsligt! Nåväl, morgonjoggen var som sagt trevlig trots detta!

Jag åt en stärkande frukost på hostelet och satte mig sedan och planerade resten av min vistelse i Kina, och skissade på sluttampen av min resa som kommer därefter. Planen ser numera ut som följer: imorgon åker jag härifrån i ottan till Huangshan, ett område 5 timmar härifrån med vidunderligt vackra berg. Efter en natt där tar jag sedan nattåget till Beijing (20 timmar i hard sleeper class, ska bli spännande…) för 3-4 dagar i huvudstaden. Därifrån bär färden sedan vidare till Xi’an, Guiling och slutligen Hongkong, innan jag lämnar Kina och åker till Vietnam runt den 21:a april. Efter en knapp vecka i Hanoi och Ha Long Bay flyger jag sen som sagt från Hanoi till Singapore för att träffa Adrian som får sommarlov precis i slutet av april, och vi ska hänga ett par dagar i Singapore för att sedan åka till Indonesien. Där möts jag sedan av Sebastian och vi hänger ett tag i Indonesien innan jag flyger hem, antagligen runt den 16:e maj som det ser ut nu. Började kolla på hembiljetter idag, känns väldigt avlägset men för billighetens skull kommer jag nog boka rätt snart. Många veckor av resan väntar dock!

Efter denna planeringsorgie begav jag mig sen ut på stan för att fånga allt jag kunde av min sista dag i Shanghai. Började med att gå till People’s Square som jag gått förbi ett par gånger, och strövade runt i parken ett tag innan jag gick in på Museum of Contemporary Art of Shanghai som låg i parken. Där pågick en utställning om en taiwanesisk arkitekt som heter Kris Yao, med diverse balla installationer och massa modeller av hus han ritat. Häftiga grejer!

  

 De vita pelarna hade tydligen former som han använt på sina byggnader.

Jag fortsatte sedan i arkitekturens tecken med en tur till Pudong där alla skyskraporna finns. Åkte upp i en av de högsta som heter Jin Mao Tower, och trots alla gigantiska grupper av skräniga kinesiska turister så var det rätt najs, lyckades få rätt schyssta bilder:

   
    

 Jag avslutade sedan dagen med att promenera längs Pudongs strandpromenad och blicka över mot The Bund på andra sidan:

  
På väg tillbaka till hotellet plockade jag upp riktigt bra streetfood till middag, och kvällen har sen runnit iväg bland packning, vykortsskrivande och bloggande. Nu har klockan hunnit bli halv ett igen och jag ska upp klockan fem för att hinna med bussen, har vi hört den förut?? Bussresan är som sagt fem timmar så förhoppningsvis kan jag sova, men ska definitivt bege mig i säng nu ändå. Shanghai har som sagt varit riktigt najs, en sjukt häftigt stad som känns som att den har hur mycket som helst att erbjuda! Tror att jag har lyckats skrapa ganska bra på ytan dock, och tar med mig många bra minnen härifrån!

Nu väntar bergen i Huangshan och därefter Beijing med palats och kinesiska muren, ser sjukt mycket fram emot fortsättningen av min kinavistelse! Får se om jag skriver från Huangshan, annars blir det ett långt inlägg när jag kommer till Beijing.

Tills nästa gång.

Shanghajad!

Shanghajad!

Hälsningar från Kina och andra sidan den kinesiska brandväggen (VPN äger)!

Har varit här i knappt tre dagar nu och hittills så tycker jag verkligen om både Shanghai som stad och Kina som land. Allt är renare och mer ordnat än Indien och Nepal, och folk är genuina på ett annat sätt än framför allt Indien. Sen kan de flesta inte särskilt mycket engelska och verkar mest irriterade när man försöker göra sig förstådd ändå, men det är ändå charmigt på något sätt. Framför allt är det lättare att hantera än den jobbiga blandningen av genuin och falsk trevlighet som var överallt i Indien, som jag skrivit om tidigare. Kommer ha 3,5 vecka till på mig att bilda mig en ordentlig uppfattning om Kina, men hittills så tycker jag som sagt om det!

Landade här i Shanghai runt tvåtiden i lördags lokal tid (Kina ligger 6 timmar framför Sverige om ni vill veta), tog mig igenom passkontrollen utan problem och åkte sedan maglevtåget från flygplatsen in mot stan. Helt okej ballt att susa fram i 300 knyck!

  Släng dig i väggen, Arlanda Express.

En kort tunnelbaneresa senare var jag framme på East Nanjing Road i centrala Shanghai, och efter vissa bekymmer så hittade jag till slut mitt hostel som jag hade bokat. Det heter Blue Mountain Bund Youth Hostel och är supermysigt, ligger bra till och är fullt av andra resande och backpackers!

  
Den för ovanlighetens skull ganska tysta och tomma lobbyn. 

Var oerhört trött när jag kom fram då jag sovit kanske sammanlagt 4-5 timmar på de två flygresor jag gjort, så började med att vila en stund på sängen i min sovsal. Bor alltså i ett litet rum med två våningssängar och de andra tre bäddarna ockuperas av främlingar, men har ett skåp att låsa in mina saker i och är inte så mycket på rummet ändå!

En av bäddarna hyste en amerikansk kille som hette Jed, och efter att ha hängt på hostelets terass ett tag gick han och jag ut och åt middag. Vi hamnade på ett ställe precis i närheten av hotellet och beställde in massa mer eller mindre konstiga smårätter, däribland en gryta med oxgroda och chili! Grodan var benig men god, och resten av maten var också riktigt bra. Jed var trevlig om än lite stereotypiskt amerikanskt arrogant, och vi pratade om politik och diverse annat.

Efter middagen gick vi tillbaka och hängde i hotellobbyn ett tag, och ett gäng andra amerikaner försökte få med oss ut och klubba, men jag valde att sova istället trött efter resan som jag var.

Vaknade vid niotiden igår morse, gick upp och åt frukost på hotellet. Bredvid mig på frukosten satt Alton, en av dem jag träffade kvällen innan, och han frågade om jag ville med och äta dumplings senare. Jag sa ja och vid 12-tiden gav vi oss av i en grupp på nio pers, de flesta amerikanska studenter men också en tjej från Indonesien som pluggade i Hongkong, en svensk tjej från Falun och en kille som är härifrån! Vi tog tunnelbanan ett par stationer och gick till Shanghais gamla stad, där vi först promenerade runt ett tag och tittade på balla byggnader.

   
 Sånt nästan stereotypisk kinesisk arkitektur.

Efter att ha ätit riktigt bra dumplings (och diverse annat) på en foodcourt gick vi sedan till en trädgård som heter Yuyuan Gardens. Trädgården var full av massa vackra 1600-talspaviljonger, och mellan dessa massa asballa stenformationer som formade labyrinter och märkliga gångar.

  
Från vänster: Alton, Susan, McKenzie, Andy, Jimmy, John, Rhea, nån tönt i hatt och Lindy.

 Jag vill också ha såna stenar i min trädgård!

När vi kände oss klara med trädgården promenerade vi runt lite mer på marknaderna i gamla stan, för att sedan bege oss till en annan marknad där de sålde fejkmärkesvaror. Jag köpte ingenting men det var ganska intressant att gå runt och kolla och försöka se vad det var som var fejk och sämre kvalitet. Hela stället var rätt skumt, det låg i ett varuhus som var ganska nedgånget och sunkigt trots att det låg i ett väldigt fräscht område. Det kändes liksom i atmosfären att hela kopiebranschen inte är helt laglig och lite småskum sådär. Men kul att ha sett!

Efter en najs middag (där jag bland annat prövade på kycklingfötter – inte så äckligt som man kan tro men heller inget jag kan rekommendera) promenerade vi sedan tillbaka till hostelet. Det ligger alltså ett stenkast från East Nanjing Road som är en jättestor gågata med massa butiker på, och vi gick hem längs denna. Väl tillbaka på hotellet förfestade vi lite och satt och pratade i ett par timmar innan vi gick ut igen för att gå till en karaokebar! Riktigt bra sätt att spendera en påskdag på om ni frågar mig, ylandes popdängor med sju personer som jag lärt känna samma dag.

  
Vi hyrde vårt eget rum, lagolmtacly atmosfär och sjukt kul!

När jag vaknade i förmiddags hade de flesta av mina vänner från gårdagen åkt, några skulle hem och några skulle vidare till andra ställen (easy come, not so easy go…). Har haft en ganska långsam och soft dag idag, åt en lång frukost och begav mig sedan ut för att shoppa lite kläder. Shanghai är betydligt kallare än vad Indien och Nepal var (det har varit typ 14-17 grader hittills) och min packning innehöll exakt en långärmad tröja, och en regnjacka som enda utanpåplagg. Eftersom jag ska vara i Kina i nästan en månad kändes det värt att utöka garderoben lite (även om det gör ryggsäcken tyngre), så köpte en skjorta, en jacka och en tunn kofta vilket borde räcka lagom! Det var dessutom rätt så schyssta grejer för ett med svenska mått billigt pris så blev väldigt nöjd med mina köp.

Gick sen tillbaka till hotellet och tog en dusch, och begav mig sedan ut på stan igen för att promenera längs The Bund i kvällsljuset. The Bund är Shanghais paradstråk längs floden, kantat på hitsidan av gamla byggnader från 20- och 30-talen och med en vidunderlig skyline på andra sidan vattnet. Shanghai har genomgått en otrolig boom de senaste 20 åren, och området med skyskrapor som heter Pudong har mer eller mindre byggts från scratch på den tiden. Riktigt ball arkitektur, mycket blinkande lampor och hela fasader som var reklamskärmar, helt galet och en rätt schysst promenad att gå fram och tillbaka. Hela stråket var smockfullt med mestadels inhemska kinesiska turister, och jag fick även återigen smaka på det här med att folk vill ta selfies med en.

   

(Hämnades genom att ta en selfie jag också.)

 Den höga byggnaden till höger är världens näst högsta, 635 meter hög!

  
  Ganska schysst vy över floden.

 När jag var mätt på skyskrapor gick jag tillbaka längs East Nanjing till hostelet, med ett stopp längs vägen för middag. Har sedan hängt i lobbyn resten av kvällen och utnyttjat wifiuppkopplingen för att prata med familjen hemma i Sverige. Mysigt att höra deras röster igen och få pejl på vad som händer där hemma, man blir ju oväntat nog lite bortkopplad när man är borta så länge… Pratade också med Adrian i Singapore för att smida planer för när jag ska dit i slutet av april, tanken är att vi ska hänga på hans campus i ett par dagar först och sen glassa på stranden på typ Borneo. Det känns avlägset med sol och bad nu, men det känns också bra att ha ett resesällskap att se fram emot om typ en månad!

Nu sitter jag i en nedsläckt lobby och tänkte strax avsluta det här inlägget, klockan har hunnit bli halv två på natten. Jag som hade tänkt gå upp tidigt imorrn och ta en joggingtur längs The Bund innan turistmassorna kommer… Kanske får bli någon annan dag. Tänkte annars gå på lite museum imorrn och ströva runt lite i den franska kvarteren från kolonialtiden som ska vara väldigt vackra! Ska också kolla på möjligheten att gå på opera här i Shanghai, de ska ha ett bra operahus med billiga biljetter och det vore ballt att få se kinesisk opera!

Blir i Shanghai fram till torsdag antagligen, sen tänker jag nog tvärtemot min orginalplan bege mig norrut och faktiskt åka till Beijing. Hade från början tänkt följa kusten härifrån ner till Hongkong, men det lutar åt att jag åker till Beijing och loopar runt genom inlandet, via Xi’an istället! Vi får se, har inte riktigt bestämt mig men borde nog sätta mig och smida lite konkreta planer imorrn typ.

Nu ska jag försöka smyga in till min säng utan att väcka mina rumskamrater, godnatt från Mittens rike!

Tills nästa gång.