På ett flyg från Hanoi till Singapore, 18.20 vietnamesisk tid

Så var jag på väg igen! Har haft en underbar vecka i Vietnam och skulle gärna stannat längre, har knappt ens snuddat vid allt som finns att se att upptäcka! Men kan knappast säga att jag är olycklig över att resa vidare, för nu ska jag äntligen få komma till Singapore och träffa Adrian!! Har ju rest ensam i nästan exakt två månader nu så det ska bli sjukt kul att träffa någon jag känner sedan innan, och när det dessutom är en av min bästa vänner i hela världen så går det verkligen inte att klaga! Men först måste jag berätta om resten av mina dagar i Vietnam!

Andra dagen på Woodstock Beach Camp blev något ofrivilligt väldigt lik den första. Tanken var att jag skulle på en vandring i Cat Ba National Park tillsammans med ett gäng andra gäster, men när jag vaknade på morgonen något försenad så var det till en regnstorm. Somnade om innan jag hann fundera mer över detta, och då ingen kom och väckte mig antog jag att turen var inställd. Vaknade sen vid tiotiden och fann att vandringen visserligen var uppskjuten till ett senare tillfälle, men de andra hade åkt på en båttur som jag kunde ha följt med på… Grämde mig lite över denna miss (försovningar är en ädel konst som jag har bemästrat och alltid är lika frustrerande), men då jag hade flera dagar kvar på Woodstock var egentligen ingen större skada skedd!

Fick nu istället en till dag i hängmattan, och la denna på att läsa böcker, lyssna på poddar, skriva vykort och ta en lång simtur i havet. Helt okej substitut, även om jag sen framåt kvällen fick utstå de andra gästernas gliringar om mitt sjusovande… Åt family dinner och spelade kort lång in på kvällen med den saliga blandningen av hotellpersonal och gäster från bland annat Holland, Frankrike, Belgien och USA.

Dagen efter kom jag med lite jävlar anamma ut ur tältet i tid (inget är så motiverande som att försöka undvika att göra samma misstag två dagar i rad), och anslöt mig till Marco och Lucille, ett franskt par som jag lärt känna och som jag nu skulle vandra tillsammans med. Vi fick sällskap på turen av Jorritt (osäker på stavningen), holländsk kille som jobbat på hotellet i över en månad men som aldrig gått på den av hotellet anordnade vandringsturen. Han skulle åka tillbaka hem i slutet av veckan och hade därför fått lite eld i baken, så nu kom han med oss.

Vandringen var som sagt i Cat Bas nationalpark, och vår guide tog oss under knappt fem timmar upp och ner över karstbergens ogästvänliga bergskammar. Överallt var vi omgivna av en tjock regnskog full av ljud från cikador och andra insekter, och då och då stötte vi på en av de här filurerna: landkrabbor som bor i skrevor i djungeln.

Tror inte att kamouflage är de här djurens starka sida.

Bland resten av faunan märktes tokstora spindlar med trådtunna ben, ett slags svenska “Janne Långben”-spindlar på steroider, samt vid ett tillfälle en ca 2 meter lång orm som först simmade i en damm bredvid stigen men som hastigt och lustigt tog sig upp på densamma. Detta var vår guide mindre begeistrad (beguidestrad?) över, och skrek åt oss att snabbt vända om och gå tillbaka en bit. Efter att han beväpnad med en pinne sett till att kusten var klar gick vi vidare, med hjärtat i halsgropen under i alla fall ett par minuter…

En bedrägligt vacker damm, alltså.

Karstbergen som Cat Ba består av var som sagt inte världens vänligaste: erosionen har skapat knivskarpa stenkanter och ganska svårmanövrerade sluttningar att ta sig upp och ner för, men oj så häftigt det var! På vissa ställen behövde vi nästan klättra på riktigt för att ta oss upp, och på nervägen fick man kliva oerhört försiktigt för att inte halka på de hala stenarna!

Jorritt klättrade som en annan bergsget!

Nerför var definitivt svårast!

Stenen såg ut som snö som det regnat på typ, helt knäppt!

Så småningom kom vi över och nerför den fjärde och sista bergskammen, och efter en stunds vandring i ett platt (och fullständigt annorlunda) landskap kom vi fram till en liten by där vi åt vår lunch på ris och allehanda vietnamesiska smårätter. Sjukt gott som vanligt, har diggat den vietnamesiska maten, även om den inte går upp mot det bästa av det jag åt i Kina!


Byn låg helt omgiven av berg på alla sidor, häftigt ställe!

Stärkta av lunch och en stunds vila gick vi sedan vidare i ytterligare ungefär en timme innan vi kom till en lång vik vid kusten. Där badade vi i det perfekt tempererade vattnet innan vi blev upplockade av en båt som tog oss till dagens andra aktivitet: kajakpaddling i Lan Ha Bay!

Jorritt och jag ockuperade en kajak och Lucille och Marco den andra, och vi paddlade runt i en dryg timme i den oerhört vackra lagunen.

#kajakselfie


Hade ju sett den här typen av berg förut i Yangshuo och här på Cat Ba, men att paddla runt mellan dem var en helt annan grej, och befinna sig under en tiotals meter hög stenbrant var sjukt maffigt. Bland öarna låg också små flytande fiskebyar, där folk alltså lever dygnet runt i hus på flottar och livnär sig på fiske. Snacka om coolt liv!

Lagom möra tog vi sedan båt, buss och bil tillbaka till Woodstock, och hade sedan en väldigt avslappnad kväll bland en till viss del utbytt samling gäster. Marco är fysiker med masterexamen i både plasmafysik och spaceflight engineering, så ni kan ju gissa om vi hade mycket att prata om! Han är för tillfället anställd på Paris universitet och bygger mikrosatelliter (ascoolt), och till råga på allt var han den bäste motståndare i Hive som jag lärt upp under den här resan :)))

Dagen efter åkte Lucille och Marco tyvärr tillbaka till fastlandet (easy come, not so easy go…), men jag bestämde mig för att bege mig ut på ytterligare en av hotellets anordnade turer. Trots en för dagen krånglande mage (misstänker burgaren jag åt kvällen innan…) åkte jag på en båttur som inkluderade kajakpaddling i faktiska Ha Long Bay, en tur till “Monkey Island” och omåttligt chillande på soldäck.

Paddlingen i Ha Long Bay var minst lika najs som den i Lan Ha Bay, mindre öppna fjärdar men i gengäld asballa grottor som man kunde paddla igenom och på andra sidan hitta gömda laguner. Fick tyvärr inte med mig mitt vattentäta telefonfodral så vågade inte ta med mig telefonen i den rangliga kajaken för att ta bilder, så ni får nöja er med foton av Ha Long Bay från turbåten:

Man ser faktiskt en liten grotta där om man kollar noga!

Monkey Island levde upp till sitt namn då den var smockfull av apor, men för mig så var det ingen jättekittlande upplevelse då jag ju sett en del apor under andra delar av min resa. Vad som däremot var najs var stigen upp till toppen av ön! Om vandringen i nationalparken på sina ställen nästan innebar klättring så var det här faktisk klättring men trots att jag bara hade flip-flops på fötterna lyckades jag komma till toppen!

Nöjd pojke och ball utsikt.

Efter Monkey Island gick färden tillbaka till Cat Ba Town medelst båt och buss, och därefter tillbaka med mopedskjuts till Woodstock för min del. Min sista kväll på detta underbara ställe förstördes tyvärr lite av att min mage fortfarande bråkade, och gick och la mig ganska tidigt efter att mest ha legat och läst i en hängmatta.

Jag lämnade sen Woodstock igår morse för att bege mig tillbaka till Hanoi med ett visst vemod, hade fem helt sjukt najs dagar på denna undangömda resort! Om ni någonsin kommer till norra Vietnam rekommenderar jag definitivt Cat Ba och Woodstock Beach Camp, det är verkligen ett unikt tropiskt öparadis!


Resan tillbaka till Hanoi tog knappa fem timmar, och väl där tog jag återigen in på Original Backpackers Hostel (bekvämast och enklast så). Hade nu ett knappt dygn på mig att uppleva det jag hann med i Hanoi, vilket tyvärr kändes lite för lite; hade gärna haft en dag till! Under eftermiddagen utforskade jag lite av staden till fots: tog mig till Leninparken bredvid vilken det fanns ett rätt ballt klocktorn och diverse bevarade stridsmateriel från Vietnamkriget. Ganska tunga grejer, speciellt samlingen av bomber som amerikanska flyg släppte över landet, kompletta med siffror på hur många de dödat.

Smått makabert men också häftigt monument.

Hela Hanoi kändes fortfarande ganska präglat av frihetskampen under kriget: överallt kunde man se affischer på Ho Chi Minh och budskap som uppenbarligen handlade om nationell stolthet. Är osäker på hur Vietnams nuvarande statsskick ser ut, men någon form av kommunism verkar uppehållas i alla fall i namnet, för jag såg hammaren och skäran mest överallt. Får läsa på om det där!

Efter min lilla promenad drack jag sedan gratis öl och socialiserade ett tag i takbaren på hotellet. Hade dock absolut noll lust med pubrundan, utan unnade mig själv (hehe) en tidig kväll och retirerade till sovsalen för skönhetssömn vid tiotiden.

I morse gick jag sedan hotellets “walking tour” genom Hanois gamla kvarter, en vandring som var betydligt mer “walking” än “tour”… Vår guide pratade ganska sällan (och när hon gjorde det var det för att informera oss om att här fanns det billiga butiker med bra priser….), och knatade på genom kvarteren i ett stadigt tempo utan några som helst stopp vid det som hade kunnat vara intressant… Jag antar att tanken var att man skulle få reda på var allt låg för att kunna komma tillbaka senare, men för mig som skulle känns staden inom ett par timmar var det mest frustrerande. Nåväl, vi slutade i alla fall på en väldigt mysig takterrass invid sjön mitt i stan, och jag hann äta riktigt schyssta nudlar med anka innan jag var tvungen att röra mig mot flygplatsen. I efterhand så hade jag dock definitivt skippat turen och utforskat på egen hand, men det är lätt att vara efterklok!


Spännande parentes: tågspåren i Hanoi gick verkligen RAKT igenom stan.

Har dessutom ambitionen att någon gång komma tillbaka och göra Sydostasien “på riktigt”, och då lär jag ju ha vägarna förbi Hanoi igen. Mötte så många som gjorde 3-4 månader i Vietnam, Laos, Thailand och Kambodja och verkade ha det sjukt najs, så nu måste jag komma tillbaka! Världen är så stor och tid och pengar så knappa, bara…

Nåväl, snart landar jag i Singapore och är oerhört taggad för att träffa Adrian, vi ska ha så kul! Planen är att hänga i Singapore fram till måndag, och därefter dra till Borneo tillsammans! Ska nu få lyxen av att bo gratis på campus och ha en lokalinvånare som guide i ett par dagar, kommer kännas ovant men väldigt skönt att inte behöva komma på allt själv! Ska också bli skönt att äventyra tillsammans med någon och ha det där bollplanket för tankar och idéer som jag sen resans början lärt mig att klara mig utan, men som ändå är ack så behändigt. En spännande förändring, nu är mina ensamresande dagar slut för den här gången!

Kommer säkerligen ha massor att skriva om om Adrians och mina äventyr i hans hemstad, så skriver nog mer inom kort (kortare än mina intervaller på sistone i alla fall!).

På återfilosoferande ❤

Advertisements

3 thoughts on “I paradiset på Cat Ba (och ett kort gästspel i Hanoi)

  1. Förstår precis det där med att vara med sin bästa vän!!Så skönt tryggt med nån som känner en utan och innan. Ha en fortsatt underbar resa!Kramar från hela familjen

    Like

  2. Låter galet härligt! Utom möjligen de där klipporna på Cat ba, såg vassa ut…
    Sa jag inte att det riskerade att kännas knas att rusa igenom hela Sydostasien så där på några dar? Men som sagt, det ligger ju kvar. 😊
    Love
    Pop

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s