1200 höjdmeter på 6 timmar

Vilken dag! Trekking är livet! Bergen är magnifika! Och knappt har det bara börjat!

Vaknade klockan 7 i morse efter en god natts sömn, packade ihop min bantade ryggsäck och mötte Ankit vid taxin vid halv åtta. Vi svängde förbi hans lilla lägenhet där jag snällt nog får förvara de saker som jag inte behöver för vandringen (har lyckats banta ryggsäcken från 13,5 till typ 8 kilo). Därifrån fortsatte vi med taxin till busstationen för att ta bussen till Nayapul, där vår vandring skulle börja. Bussen tog knappt två timmar och tog oss förbi Ankits hemby, och efter en second breakfast (släpp fram din inre hobbit) i Nayapul började vi sedan vandra!

Vy från krönet av bergspasset mellan Pokhara och Nayapul, långt där nere ser man sjön!

Början av färden gick ganska flackt på en dammig landsväg i kanske en timme, och vi fick snart byta till svalare kläder. Klimatet här är som svensk försommar ungefär, kallt på morgnar och kvällar men med solen på dagarna blir det riktigt varmt! Snart började det bära uppåt, och landskapet blev allt vackrare, med höga bergskammar vid sidorna om oss och en flod med forsar och vattenfall som följde vår färdväg.

Stadiga hängbroar uppskattas!

Efter en trevlig lunch på en liten restaurang längs vägen började det bära allt mer uppåt, och snart kom vi till den långa stentrappan som leder upp till Ulleri som var vårt mål för dagen. Jag vet inte hur många trappsteg det var, men i två och en halv timme var det inget annat än uppåt längs stentrappan. Vi pausade ibland för att vila och för att släppa förbi raderna av fullastade mulor som kom gående, och jag fick ständigt påminna mig själv att titta bakåt ibland för att njuta av utsikten.

Strax innan trappan träffade vi på en annan svensk kille med sin guide! Han hette Niklas och kom från Borås, och vi hade ett mycket trevligt samtal om våra olika resor och resplaner. Han kom till Nepal från Kina och ska sen vidare till Indien, och eftersom jag ska göra tvärtom så hade vi många tips att utbyta! Även kul att prata svenska igen förstås, trots att det ju inte var så länge sen sist. Ankit och jag höll jämna steg med Niklas och hans guide uppför trappan, med individuella pauser ibland som gjorde att vi ständigt gick om varandra.

Efter den långa kampen med trappan kom vi till slut till den lilla byn som heter Ulleri, och tog in på första guesthouse. Där belönades vi av denna helt fantastiska vy, och faktumet att vi vandrat 1200 meter upp sjönk plötsligt in.

Kvällen har sedan mestadels spenderats i det trevliga allrummet på guesthouset, där vi värmt oss runt kaminen, ätit middag och pratat med andra vandrare.

Vi startade alltså på ungefär 800 meters höjd i Nayapul, och slutade i Ullari på nästan 2000 meter. Sjukt nöjd över att ha mäktat med detta, men är lagom trött i ben och kropp nu! Som tur är ska vi bara gå typ 4 timmar imorgon till ett ställe som heter Goripani, så även om jag har träningsvärk bör det vara görbart!

Vandringens mål är som jag tror jag nämnt tidigare Annapurna Base Camp, som är där man utgår ifrån om man ska upp på Annapurna, världens tionde högsta berg på typ 8070 meter. Base Camp är “bara” på 4100 meter dock, men ska bjuda på fantastiska vyer och lagom svår vandring. Nedan är en ganska dålig bild på en karta; vi började alltså i Nayapul nere i mitten, är nu i Ullari i mitten till vänster och ska till Goripani imorrn för att fånga soluppgången från Poon Hill (längst till vänster) i övermorgon. Annapurna Base Camp är längst till höger i bilden, och det kommer ta oss typ 5 dagar att ta oss dit.

Ankit är verkligen grymt trevlig, och vi hade många intressanta samtal under dagens vandring, om allt ifrån nepalesisk politik till roliga anekdoter. Det känns verkligen som att vandra med en vän snarare än med en guide, och alla de andra guiderna som vi stött på verkar betydligt stelare och inte alls lika trevliga.

Groupies åt folket!

Är SÅ nöjd med dagens vandring; allting från utrustning till väder till sällskap har varit perfekt! Är också ganska stolt över mig själv att jag orkar bära ryggsäcken och vandra så långt. Fortsätter vandringen såhär kommer den bli ett verkligt minne för livet, och jag misstänker att vi har ganska vackra landskap kvar att se… Nu ligger jag nerkrupen under sovsäck och extrafiltar i mitt väldigt kalla rum, men är ordentligt påpälsad så tror inte att jag kommer frysa! Eftersom vi inte ska gå så långt imorgon tar vi sovmorgon till kl 8, och sen bär det vidare upp mot högre höjder! Kommer sova som en stock i natt, trött men lycklig!

Lovar att ta ännu fler bilder och ska försöka blogga så ofta som möjligt, hittills har wifi-tillgången varit riktigt bra!

Tills nästa gång!

Advertisements

7 thoughts on “1200 höjdmeter på 6 timmar

  1. Lovely! Gudars, vilka vyer!
    Räknar hädanefter med ditt sällskap på kommande vandringar här hemmavid.
    Ingen höjdsjuka än?
    Kramar
    Pop

    Like

    1. Definitivt, är ju pinsamt att jag gått i Himalaya men inte i svenska fjällen… Nope har inte känt av det över huvud taget, förhoppningsvis klarar jag mig! 🙂

      Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s